Vad innebär en depression?
En långvarig recession
Depression kan enklast beskrivas som en långvarig recession. Medan en recession kännetecknas av två på varandra följande kvartal av negativ ekonomisk tillväxt är en depression en mycket längre och djupare period av negativ ekonomisk tillväxt. I själva verket finns det ingen formell definition för hur länge en ekonomisk nedgång måste pågå eller hur allvarlig den måste vara för att klassificeras som en depression, men termen används oftast för att beskriva en exceptionellt svår och långvarig recession.
Vad kännetecknar en depression?
En depression kännetecknas vanligtvis av en allvarlig minskning av den totala ekonomiska aktiviteten, en ökning av arbetslösheten, en minskning av tillgänglig kredit, fallande priser och en minskning av handeln.
Orsaker till en depression
Ekonomiska bubblor och krascher
Depressioner kan orsakas av en mängd olika faktorer. Ett vanligt scenario är att en ekonomisk bubbla byggs upp, ofta på grund av spekulation och lätt tillgänglig kredit, som sedan spricker. När bubblan spricker kan det leda till ett massivt och plötsligt fall av värdet på tillgångar, vilket i sin tur kan leda till en depression.
Externa chocker
Depressioner kan också orsakas av stora externa chocker som krig, pandemier eller andra katastrofer. Dessa händelser har en drastiskt påverkan på ekonomins förmåga att fungera och kan leda till långvariga perioder av ekonomisk nedgång.
Historiska depressioner
Den stora depressionen
När de flesta människor tänker på depressioner är det första som de brukar tänka på den stora depressionen på 1930-talet. Det var den mest allvarliga och långvariga ekonomiska nedgången i modern historia och påverkade nästan alla länder i världen.
Andra noterbara depressioner
Det har funnits andra noterbara depressioner i historien såsom den långa depressionen i slutet av 1800-talet och den spanska depressionen på 1600-talet. Dessa händelser har gett värdefulla lektioner kring hur depressioner kan uppstå, utvecklas och ta slut.
Effekter av en depression
Ekonomiska effekter
Depressioner har djupgående ekonomiska effekter. De kan leda till att produktionen nästan stannar upp och sysselsättningsgraden rasar. Detta leder i sin tur till att individer och företag förlorar sina inkomster och blir fattiga. En depression kan dessutom orsaka långvariga skador på ekonomin genom att försämra den produktiva kapaciteten. Detta innebär att företag går i konkurs och att arbetare förlorar sina färdigheter, samhället tappar alltså produktiva aktörer på marknaden.
Sociala effekter
Depressioner har också betydande sociala konsekvenser. Ökad arbetslöshet och minskade inkomster leder till högre nivåer av fattigdom och social oro. Långvariga perioder av ekonomisk osäkerhet kan också leda till försämrad livskvalitet och psykisk hälsa.
Hantera en depression
Regeringens roll
Regeringar och centralbanker spelar en avgörande roll i att hantera och mildra effekterna av en depression. De kan använda ett antal olika verktyg såsom penningpolitik, finanspolitik och strukturreformer för att stabilisera ekonomin och stödja återhämtning.
Sammanfattning
En depression är en långvarig period av allvarlig negativ ekonomisk tillväxt. Depressioner kan uppstå som konsekvens av att exempelvis ekonomiska bubblor spricker eller på grund av att samhället får en chock. De har enorma effekter på ekonomin och sätter spår i samhället som tar lång tid att försvinna.
Exempel på depressioner är Wallstreet kraschen under 1930-talet.
Vanliga frågor och svar
I den här delen av artikeln besvarar vi kort de vanligaste frågorna om depression.
En recession är en period av ekonomisk nedgång som varar i några månader till ett par år, medan en depression är en mycket mer allvarlig och långvarig nedgång.
Depressioner kan orsakas av en mängd olika faktorer, inklusive ekonomiska bubblor och krascher, och stora externa chocker som krig och pandemier.
Regeringar och centralbanker kan använda verktyg som penningpolitik, finanspolitik och strukturreformer för att stabilisera ekonomin och stödja återhämtning under en depression.
Den stora depressionen på 1930-talet är det mest kända exemplet på en depression, men det har också funnits andra noterbara depressioner, som den långa depressionen i slutet av 1800-talet.
Depressioner kan leda till stora minskningar i produktion och sysselsättning, förlust av inkomst och välstånd, högre nivåer av fattigdom och social oro, och minskad livskvalitet och psykisk hälsa.
