Obligationer - Vad är de för något?
Obligationer är lån från en långivare till låntagare som genererar ränta. Dessa är mer stabila och säkra investeringarna.
Intro - Obligationer
Obligationer är kanske inte de mest glamorösa eller spännande investeringsalternativen, men de utgör en viktig del av de flesta väldiversifierade portföljer. Som grundläggande byggstenar inom finansvärlden erbjuder obligationer en mängd fördelar som avkastning, kapitalskydd och diversifiering.
I denna artikel kommer vi att dyka in i obligationernas värld. Från deras historiska rötter, genom deras utveckling och till deras nuvarande roll på finansmarknaderna. Vi kommer även hitta på hur de har påverkats av stora ekonomiska händelser såsom finanskrisen 2008.
Vad betyder obligation?
En obligation är i grunden ett lån där du, som investerare, är långivaren. När du köper en obligation lånar du pengar till utgivaren av obligationen, som i sin tur lovar att betala tillbaka det lånat beloppet vid en bestämd tidpunkt i framtiden. Som betalning för att du lånar ut pengar betalar låntagaren ränta till dig under lånets löptid.
Historia om obligationer
Obligationer har funnits i flera århundraden och har varit en central del av världsekonomierna. Ursprunget till moderna obligationer kan spåras tillbaka till antikens Rom, där lån utfärdades till finansiering av militära kampanjer och andra statsutgifter. Dessa tidiga former av obligationer var mycket lika det vi känner till idag. Med en fast avkastning som betalades till långivaren över en viss tid.
Under medeltiden blev obligationer vanliga i europeiska städer som Venedig och Florens. De italienska stadsstaterna började utfärda obligationer för att finansiera krig och infrastrukturprojekt. Även om dessa obligationer var riskfyllda, erbjöd de hög avkastning, vilket lockade många investerare.
På 1600-talet började den brittiska regeringen att utfärda obligationer för att finansiera sina utgifter, särskilt krig. Dessa obligationer, kända som konsoler, var eviga, vilket innebar att de inte hade något utgångsdatum och att betalningar av ränta fortsatte på obestämd tid.
I modern tid används obligationer av både regeringar och företag för att finansiera en mängd olika projekt och utgifter. Regeringsobligationer har spelat en avgörande roll i finansieringen av stora historiska händelser som första och andra världskriget. Företagsobligationer har varit avgörande för företag att expandera och växa.
På senare tid har obligationer även börjat spela en roll inom hållbarhetsfinansiering. Gröna obligationer och sociala obligationer är två sådana instrument som har utvecklats för att finansiera projekt med miljövänliga eller sociala fördelar. Dessa typer av obligationer har vuxit i popularitet de senaste åren, vilket visar obligationsmarknadens anpassningsförmåga och relevans i det moderna samhället.
Typer av Obligationer
Obligationer kan kategoriseras på flera olika sätt, men de tre vanligaste typerna av obligationer är statsobligationer, kommunala obligationer och företagsobligationer.
Statsobligationer
Statsobligationer är obligationer som utfärdas av en statlig enhet för att finansiera dess utgifter.
Kommunala obligationer
Kommunala obligationer är obligationer som utfärdas av städer, kommuner och andra offentliga enheter.
Företagsobligationer
Företagsobligationer är obligationer som utfärdas av företag för att de ska kunna finansiera sin verksamhet.
Hur fungerar en obligation?
När du köper en obligation, lånar du pengar till utgivaren. I utbyte för detta lån betalar utgivaren dig en ränta, kallad kupongränta. Denna ränta betalas vanligtvis varje halvår.
Fördelar med att investera i obligationer
Risker med att investera i obligationer
Som alla investeringar kommer obligationer med sina egna risker. Dessa inkluderar kreditrisk, ränterisk och likviditetsrisk.
Hur man köper obligationer
Obligationer kan köpas antingen direkt från utgivaren vid den första utgivningen, känd som primärmarknaden, eller på sekundärmarknaden, där obligationer köps och säljs efter den första utgivningen.
Inverkan av ekonomiska cykler på obligationer
Ekonomiska cykler påverkar alla delar av ekonomin inklusive obligationsmarknaderna. Det är viktigt för investerare att förstå hur dessa cykler påverkar obligationsmarknaden för att kunna göra bra investeringar.
Under perioder av ekonomisk expansion, när ekonomin växer och företag genererar större vinster, tenderar räntorna att stiga. Centralbanker höjer ofta räntorna under dessa perioder för att begränsa inflationen. När räntorna stiger, sjunker obligationspriserna eftersom nyutgivna obligationer erbjuder högre räntor, vilket gör äldre obligationer mindre attraktiva. För investerare som äger ”gamla” obligationer innebär detta att deras obligationer kan gå ner i värde.
Under perioder av ekonomisk nedgång, när ekonomin krymper och företag kämpar, tenderar räntorna att sjunka. Centralbanker sänker ofta räntorna för att stimulera ekonomin genom att göra det billigare att låna pengar. När räntorna sjunker, stiger obligationspriserna eftersom äldre obligationer som betalar högre räntor blir mer attraktiva. För investerare innebär det att värdet på deras obligationer ökar.
Dessutom kan ekonomiska cykler påverka kreditrisken för företagsobligationer. Under ekonomiska nedgångar kan företag få svårt att generera tillräckliga intäkter för att täcka sina skuldbetalningar, vilket ökar risken för en default (alltså att de inte kan betala tillbaka lånet). Detta leder till högre riskpremier för företagsobligationer, vilket resulterar i högre avkastning för investerare som är villiga att ta den extra risken.
Obligationer under finanskrisen
Finanskrisen 2008, som började med kollapsen av Lehman Brothers (en av de största investmentbankerna i världen) hade en stor inverkan på globala obligationsmarknaden.
Under den initiala chocken av krisen flyttade investerare sina pengar till säkra investeringar, vilket vanligtvis innebär statsobligationer i länder som USA och Tyskland. Denna ökade efterfrågan på statsobligationer ledde till att priserna på dessa obligationer steg och räntorna sjönk.
Samtidigt drabbades företagsobligationer, särskilt de med lägre kreditbetyg, hårt. Företag med större skulder och instabila inkomstflöden ansågs ha en högre risk för konkurs under krisen. Detta ledde till att priserna på dessa obligationer sjönk, vilket i sin tur gjorde att dess räntor samt avkastningen gick upp (eftersom avkastningen på en obligation rör sig i motsatt riktning till priset).
I det här skedet genomförde centralbanker över hela världen massiva kvantitativa lättnadsprogram för att stabilisera finansmarknaderna. Dessa program innebar att centralbankerna köpte stora mängder obligationer, vilket ökade dess priser och sänkte räntorna. Detta ledde till att både statsskulden och företagsobligationerna återhämtade sig efter den initiala chocken.
Samtidigt ökade spreaden (skillnaden i avkastning) mellan statsskulder och företagsobligationer kraftigt. Denna spread är en indikator på den uppfattade risken i ekonomin. Ju större spread, desto större är den uppfattade risken.
Sammantaget visade finanskrisen 2008 tydligt hur volatil obligationsmarknaden kan vara under perioder av ekonomisk osäkerhet. Den visade också vikten av diversifiering och riskhantering för obligationsinvesterare.
Sammanfattning
Obligationer är ett lån. Obligationer ställs vanligtvis ut av offentliga organ eller företag när de behöver finansiera någon del av sin verksamhet. När man köper en obligation blir man betald i ränta för risken man tar när man lånar ut sina pengar.
Obligationer anses vara den stabilaste typen av investering och därmed rusar investerare till dem när ekonomin svajar. Speciellt statsobligationer. Det är en stabil typ av investering med stabil avkastning, detta gör obligationer till en bra komponent i alla portföljer.
Vanliga frågor om obligationer
I den här delen av artikeln besvarar vi kort de vanligaste frågorna om obligationer.
Vad är skillnaden mellan en obligation och en aktie?
En huvudskillnad mellan aktier och obligationer ligger i ägandet. När du köper en aktie i ett företag, blir du en delägare i företaget, vilket innebär att du har rätt till en del av företagets vinst (vanligtvis i form av utdelningar) och har rösträtt vid företagets bolagsstämma. När du köper en obligation lånar du istället pengar till utgivaren (vilket kan vara ett företag, en kommun eller staten), i utbyte mot regelbundna räntebetalningar och återbetalning av huvudbeloppet vid obligationens förfallodatum.
Vad händer om utgivaren av en obligation går i konkurs?
Om utgivaren av en obligation går i konkurs, blir obligationen i allmänhet en icke-presterande tillgång, vilket innebär att räntebetalningarna kan upphöra och att det ursprungliga beloppet som lånades ut inte kan betalas tillbaka i sin helhet. I sådana fall kommer obligationens innehavare att stå som kreditgivare i konkursen och kan eventuellt få tillbaka en del av sin investering, beroende på konkursförfarandet och tillgängliga tillgångar.
Hur kan jag köpa obligationer?
Obligationer kan köpas antingen direkt från utgivaren (till exempel regeringen eller företag) eller från andra investerare på sekundärmarknaden. Många investerare väljer att köpa obligationer genom en mäklare eller via en obligationsfond.
Hur beräknas räntan på en obligation?
Räntan på en obligation, ofta kallad kupongräntan, bestäms vid utfärdandet och förblir oftast oförändrad under hela obligationens löptid. Kupongräntan beräknas som en procentandel av obligationens nominella värde och betalas vanligtvis ut halvårsvis.
Vad är en obligationsfond?
En obligationsfond är en typ av investeringsfond som investerar i obligationer och andra räntebärande värdepapper. Dessa fonder kan vara diversifierade över olika typer av obligationer, inklusive företags-, stats- och kommunala obligationer, vilket gör dem till ett praktiskt sätt för enskilda investerare att äga en diversifierad portfölj av obligationer.
